Joyce Carol Oates - älskade syster
"En januarimorgon hitts den sexåriga skridskoprinsessan Bliss Rampike mördad i familjens källare. Mordet visar tecken på brutalitet och fallet väcker genast ett enormt medieintresse. Hur kan någon ha förgripit sig på flickan och lämnat henne att dö med familjen sovande i samma hus? Snart faller blickarna på barnstjärnans närmaste: mamma Betsey, pappa Bix - och till och med den nioåriga storebrodern Skyler.
Tio år efter mordet påbörjar Skyler sina minnesanteckningar. Förvirrat och orosfyllt söker han ett svar på vad som hände natten få hans kända lillasyster mördades. Han redogör för sin egen och sin familjs trasiga historia, för ångesten bakom det vackra rika fasaderna i det amerikanska övre medelklassamhället, kantat av skandaler och tablettmissbruk."
Språk: Svenska
Sidor: 650
Utgiven: 2008
Mitt betyg: 2 av 5
Den här boken har fått så otroligt mycket hyllningar. Men av någon anledning har den stått oläst i min bokhylla i flera år. Och jag förstår nog lite varför. Jag hade en föraning om vad jag skulle tycka om den..
Boken utspelar sig till största del under mitten och slutet av 90-talet, och är baserad på en verklig händelse. Joyce Carol Oates har utgått från en verklig händelse, och skapat någon slags påhittad historia kring detta. Historien kring Bliss Rampikes mord är löst baserat på den verkliga historien om den mördade flickan JonBenét Ramsey. Redan där får jag lite rysningar. Hur kan man kränka en familj så enormt att man hittar på en egen historia kring deras mördade dotter? Även om boken är klassad som en roman samt att det på baksidan står att Oates gör sin egen tolkning av en verklig händelse så står det som sagt att det är en tolkning.
Till att börja med målar Oates upp en hemsk bild av famförallt Betsey Rampike. Hon får henne att framstå som en tablettmissbrukande, kall, kvinna som lever sitt liv genom sina barn. Betsey hade själv en misslyckad karriär som skridskoprinsessa bakom sig och började försöka lära brodern Skyler att åka redan som 3-4 åring. Detta misslyckades eftersom Skyler inte alls hade något intresse av att lära sig att åka skridskor. Istället skriver man in Skyler på ett träningsinstistut där man ska träna Skyler i gymnastik. Inte heller detta lämpar sig för pojken som ramlar och skadar sig allvarligt. Lagom till när drömmarna slocknat för att få Skyler att lyckas visar det sig att den illa (av mamman) omtyckta dottern har ett intresse för skridskoåkning. Då är lilla Bliss, eller Edna Louise som hon då heter, omkring fyra år.
Ni behöver inte vara oroliga över att jag avslöjat hela historien nu, för allt detta händer i början av historien.
Mamman börjar träna Bliss som har en väldig begåvning för skridskoåkning, men tränar henne så hårt att hon redan som sexåring har haft flera skador och lider av fantomsmärtor. Hon äter hur många mediciner som helst.. Ja, jag vet inte vad jag ska skriva mer. Vill ju inte avslöja för mycket.
Jag gillar inte alls att boken är skriven av den äldre brodern Skyler. Jag tycker inte att det är trovärdigt över huvud taget eftersom Skyler ofta beskriver situationer då han inte varit närvarande, eller beskriver olika personers tankar. Hur vet han vad alla tänker? Nej. Det känns ofta inte alls trovärdigt tycker jag.
Jag vet inte om det är översättaren som gjort ett dåligt jobb, eller om den är likadant skriven i sitt originalspråk. Många gånger har man t ex skrivit efternamnet som Rampick, istället för Rampike. Jag vet inte om det skrivit så för att poängtera att det ibland uttalas fel, eller om det helt enkelt är en miss.
Nej, jag var inte alls imponerad. Jag tyckte att boken var alldeles för lång, och jag fick verkligen tvinga mig själv ätt läsa klart hela boken. Jag har ytterligare en bok skriven av Oates i bokhyllan. Men frågan är om den kommer att bli läst..
